Renoveringen fortsätter. I måndags var det dags för besök på ByggMax med takräcke på. På förmiddagen hade jag släpat ner 12 säckar med renoveringsskräp (masonit, osv) för de tre trapporna ner till bilen, och lyckligtvis fått assistans av min kära mamma till återvinningscentralen. Så när vi väl kom hem från ByggMax med våra 228 meter baspanel gick det så lätt att skyffla in dem på golvet i vardagsrummet, självklart efter att först ha tråcklat dem upp genom de tre våningsplanens trappor...

Dagarna sedan i måndags (ja i dag är det torsdag) har jag spenderat med en pensel och med en roller i handen. Konstant. Ja, förutom igår eftermiddag då vi var på visning, men det blir ett senare inlägg. Att måla fyrameters plank i ett vardagsrum som är fyllt av möbler, maskiner och torkplatser för just plank, är rätt och slätt omöjligt. Jag fick bre ut mig i hallen och måla där. Fem plank i taget, schwisch schwisch kunde man tycka... i trettiogradig värme och hundraprocentig luftfuktighet blir det inte så mycket "schwisch" utan snarare schwiiiiisch schwiiiiisch...

Hjärtat kunde sätta panel på första väggen i förrgår, men det är inte många timmar att spela på när han kommer hem (dödstrött) efter jobbet klockan halv fem, och sen bara kan hålla på till åtta då grannarna under vill få lite tv-ro. Usch så han sliter, skruttgubben, önskar att jag hade lite av hans tålamod och ork.

Ikväll räknar vi med att sista plankan åker upp och att jag kan måla väggen färdigt i morgon. Då får vi se resultatet av vårt gemensamma verk :-).